Om oss

RepeatersBeaconsAPRSAIS

Amatörradio, även kallat ham radio, är en hobby och kommunikationsform där privatpersoner använder radioutrustning för att kommunicera med varandra över korta och långa avstånd.

CQ-klubben – CQ-kerho r.f. är namnet på radioamatörklubben i Jakobstad. Vår klubblokal finns i tredje våningen i Tobaksmagasinet intill busstationen i Jakobstad. Vår postadress är den samma som besöksadressen; Jakobsgatan 9, 68600 Jakobstad.

Där finns också vår klubbstation som har anropssignalen OH6AG. Stationen kan medlemmarna och eventuella gäster använda om de innehar radioamatörlicens. Som tävlings- och specialanrop använder vi OH6G.

Klubbstationen består av en HF-station, (Icom IC-7300) och en VHF/UHF-station (Yaesu FT-736) samt en hel del antenner. Där finns också våra datorer samt en Linux-server som används bland annat som APRS iGate.

APRS kan du läsa mer om på en annan sida. För tillfället har klubben en APRS-digipeater (OH6AG-7) som ”bor” tillsammans med 70 cm repeatern, och en iGate (OH6AG) som förmedlar positionsdata till internet. Den finns vid klubben. Klubben har också en AIS-mottagare så fartygstrafiken i Kvarken syns på http://www.marinetraffic.com/

Månadsmöte arrangeras den andra torsdagen varje månad kl. 19.00. Dessutom har vi ibland klubbkvällar med  byggprojekt där medlemmarna hjälps åt att bygga diverse apparater.

CQ-klubben har 2 relästationer (repeaters), en på 2 meter OH6RAG, och en på 70 cm, OH6RUG. Den sistnämnda är kopplad till det nationella repeaternätet R.net. Dessutom har klubben  tre radiofyrar (beacons), OH6UHF på 70 cm och OH6SHF på 23 cm och  13 cm. Se vidare angående dessa under egna rubriker på huvudsidan. Man kan t.ex. komma ut i världen via 2 m repeatern med hjälp av Echolink.

Du kan se mera i detalj vad CQ-klubben har för verksamhet genom att klicka på knapparna till vänster på huvudsidan.

Vad är CQ-Klubben?  CQ-klubben är en klubb i Jakobstad med omnejd för folk som har olika former av radioverksamhet, främst amatörradio, men också elektronik, som hobby. Klubben har 82 medlemmar per 19.08.2016

Vad betyder OH6AG? Det är klubbens amatörradioanrop. Den använder vi när vi har radiokontakter från klubben. Finlands teleförvaltningsmyndighet delar ut dessa anrop. Titta under knappen ”Dokument” till vänster, där finns en introduktion till amatörverksamheten.

Vem kan tillhöra CQ-Klubben? Alla som är intresserade av amatörradio eller andra former av radiokommunikation.

Hur kan jag bli medlem? Man kan skicka en fritt formulerad medlemsansökan per post. Du kan också skicka ett e-mail till klubben (adress under denna länk) eller komma till klubblokalen i Tobaksmagasinets tredje våning den andra torsdagen i månaden kl. 19. Du kan också kontakta någon i styrelsen eller någon som redan är medlem.

Du behöver alltså inte ha licens?  Nej, intresse räcker. Med bistånd av oss som har licens kan du använda klubbens radioapparater i alla fall som sk. ”second-operator”.

Vad gör man på CQ-Klubben?  Titta på de övriga sidorna så kan du få en uppfattning om vad som sker på CQ-Klubben. Mest kör vi radio, men bygger också elektroniska prylar, tävlar, deltar i frivillig räddningstjänst, tävlar, reser, håller läger…

Får man som medlem använda klubbens utrustning ? Har du radioamatörlicens får du använda klubbens sändare, annars bara mottagare och datorer. Med bistånd av någon som har licens kan du också använda klubbens sändare i alla fall som s.k. ”second-operator”.

Betyder det att medlemmar som saknar radioutrustning hemma kan ha radiokontakter från klubben? Ja alla medlemmar som har licens får gärna använda klubbens hela radioutrustning.

Vad gör de medlemmar som saknar licens? De kan delta i andra klubbaktiviter som inte fodrar licens, och om intresset är det rätta, så tar det inte länge innan de skaffar sig den kompetens som behövs för att avlägga licensprovet. Dessutom kan de köra radio som ”second operator” d.v.s. under övervakning av en amatör som har licens.

Grundläggande teknik i amatörradio

Amatörradio bygger på att radiosignaler sänds och tas emot via elektromagnetiska vågor. Beroende på frekvens och vågutbredning används olika tekniker:

  • VHF (Very High Frequency, 144 MHz) även kallat 2m

    • Kort räckvidd (5–50 km)

    • Används ofta för lokal nödkommunikation

    • Kan använda repeatrar för att öka räckvidden

  • UHF (Ultra High Frequency, 440 MHz) även kallat 70m

    • Kortare räckvidd än VHF, men bättre genom byggnader

    • Bra för tätorts- och inomhuskommunikation

  • HF (High Frequency, 3–30 MHz)

    • Långdistanskommunikation (hundratals till tusentals km)

    • Utnyttjar jonosfärens reflektion för att nå långt bort

    • Används för internationell nödkommunikation

Modulationstyper

Olika typer av modulation används beroende på behov:

  • AM (Amplitudmodulering) – Äldre teknik, används sällan inom amatörradio.

  • FM (Frekvensmodulering) – Vanligt på VHF/UHF, ger bra ljudkvalitet.

  • SSB (Single Sideband, en variant av AM) – Vanlig på HF för långdistanskommunikation.

  • CW (Continuous Wave, telegrafi/morsekod) – Kräver smal bandbredd, fungerar i svaga signalförhållanden.

Digitala kommunikationstekniker

Utöver analog röstkommunikation används även digitala metoder:

  • Packet Radio – Sänder data över radio, används för att skicka textmeddelanden.

  • APRS (Automatic Packet Reporting System) – Ett GPS-baserat system för spårning och meddelanden.

  • DMR (Digital Mobile Radio) – Digital röstkommunikation med bättre räckvidd och ljudkvalitet.

  • FT8 – En mycket effektiv digital mode för svaga signaler, används på HF.

Nätverk och relästationer

För att öka täckningen används:

  • Repeatrar – Tar emot en signal och återutsänder den på en annan frekvens.

  • Satellitkommunikation – Amatörradiosatelliter (t.ex. OSCAR) används för global kommunikation.

  • Nödfrekvenser – Fördefinierade frekvenser används vid kriser för att underlätta samverkan.

NÖDKOMMUNIKATION

Utöver att vara en hobby har amatörradio en mycket viktig roll i nödkommunikation – särskilt när annan kommunikation slås ut, som vid  strömavbrott, cyberattaker, kriser eller naturkatastrofer.

Hur fungerar det i praktiken?

  • Batteri eller reservkraft så som generator kan driva radion.

  • Radioamatörer kan använda kortvågsband för att nå långa avstånd – till och med andra länder.

  • De kan snabbt organisera sig via nätverk (s.k. ”nets”) för att samordna insatser.

  • De kan vidarebefordra meddelanden åt räddningstjänst, polis, sjukvård eller allmänheten.

Exempel på amatörradio i krissituationer

  • Tsunamin i Asien (2004): Amatörradio var avgörande i delar av Thailand och Indonesien där annan kommunikation slogs ut.

  • Orkaner i USA: Radioamatörer har hjälpt FEMA (katastrofmyndighet) att upprätthålla kommunikation.

  • Stormen Gudrun (2005): I Sverige bidrog svenska radioamatörer med samband till orter utan kontakt.

Varför är amatörradio så värdefull i kris?

  • Helt oberoende av kommersiell infrastruktur, i motsats till telefonnät, mobilnät eller internet.

  • Robust och enkelt att sätta upp.

  • Globalt nätverk av volontärer.

  • Kan anpassas snabbt efter situationen.

Sidan redigerad: 29.03.2025 (OH6FXZ)